Tiden vi går igenom nu är en andarnas tid, när väggarna mellan olika världar är tunna som flor. Mörker, dimma och suddiga gränser gör det enklare att passera dessa avskiljningar. Bra tid för seanser och mediala samtal med någon saknad, liksom för spådom och olika ritualer. Ljusmagi står högt upp på listan nu i mörkret!

Det är lätt att känna sig nästan lite rådlös inför kommande vinter. Hur blir det nu med energikris och allt? Korten jag lagt, säger positiv förändring och betydelsefulla livshändelser. Att jag ska lyssna på min intuition, men ändå tänka efter vad jag verkligen vill. Och jobba med mitt tålamod, där slog nog korten huvudet på spiken. Tålamod är inte min styrka.

Passade på att lägga ett par runor också. Där fick jag upp positiv förändring, även om det först inte ser ut så. Jag ska släppa taget om något gammalt, hm. Men jag kommer att lyckas med något, som jag lagt mycket energi på, säger sista runan. Vintern blir jobbig, men det kommer att löna sig. Såå… det gäller att kämpa på.

Träden verkar ibland ta mänsklig gestalt – nu om inte annars, gäller uttrycket trädkramare för mig. Känslan att krama ett träd är magisk – jag känner mig lugn och skyddad, fylld med ro. Dryaden, trädets inneboende ande verkar ha healingkunskaper.

Särskilt de långdragna, vackra solnedgångarna på hösten, när allt liksom badar i guld känns mer än magiska. Ibland har man till och med lyckan att få höra svanarnas sång när de drar ifrån oss. Men det är ingen “svanesång” i betydelsen ett sista avsked – våra kära svanar kommer tillbaka varje år och de sjunger. Myten om en sista sång stämmer lyckligtvis inte.

Med ljus och mycket kärlek från Laura.