Aldrig har min eld brunnit så länge. I år har jag “matat” den  över Halloween, Allahelgona och fullmånen i Oxen och röken stiger fortfarande – trots att elden är släckt. Ingen fara att elden sprider sig – jag eldar på en liten “ö” mitt i min damm. Den här gången har den brunnit mot negativa energier och ett tag var röken mörk. Nu är den ljus och lugn, men jag vill låta den slockna själv efter alla ritualer.

I början var det riktiga vedklumpar som glödde länge, medan jag fyllde på med tall, en och andra örter mot ond energi. Salvia, lavendel, rölleka och kärleksört och som alltid lagerblad för att skydda. Små kvistar av rosmarin får heller inte fattas. Tillsammans med mynta bannlyser det illvilja

I mina ritualer ingick att långsamt bränna blad för blad, där jag skrivit upp vad som skulle avlägsnas. Samtidigt bad jag den renande eldens ärkeängel Samael om hjälp. Nu känns det som om de sämre energierna lugnat ner sig för röken blir allt vitare.

De sista resterna kommer sedan med in och kommer att brinna färdigt i min hängande rökelsebrännare, där jag bränner vidare tillsammans med smudgesticks. Heliga örter och harzer som också ska mota bort allt negativt. Framåt midnatt på fredag räknar jag med att allt ska vara klart.

Med ljus och kärlek från Laura