Det är förstås höstdagjämningen, den gamla högtiden för att minnas våra förfäder, som kommer den 23 september i år 2026. Nu är det långsiktiga mål som är viktiga. Nu vill vi förlåta oss själva för våra misstag, ta fasta på det vi lyckats med och koncentrera oss på materiell trygghet, familjetraditioner och vänskap inför de kommande månaderna. Årets skördar, av allt som vi behöver inför en kanske tuff vinter, ska tas väl omhand.

Vid våra ritualer vänder vi oss mot nordväst för att markera ett nytt skede. Själv ställer jag fram ett fat med vackra höstlöv i olika färger. Brukar ta ett löv, skriver och viskar det jag tar farväl av, läser det och blåser iväg lövet medan jag säger “Gå i frid”. Fortsätter med att blåsa iväg ett löv för varje avsked, och när jag är färdig blåser jag iväg kvarvarande löv för vinden.

Brukar också äta ett bär (eller en nöt går också bra), efter varje blad jag blåser iväg – helst över vatten, och tänder ett extra ljus för varje. Alban Elud betyder ju på gammal keltiska också “ljus över vatten”, så det passar bra. Drar av gammal vana även en runa och idag blev det faktiskt Jera = skörden. Väl lite så att vi ska lära oss av gamla misstag för att bra nya resultat.

Med ljus och glädje

.