Min lilla båt ligger nu åter beredd för kortare meditiva turer, som idag under en rosaröd himmel. Första gången iår, för det har varit så mycket annat. Men idag blev det till och med en längre simtur ett par varv runt sjön. Har aldrig läst om det, men det blev faktiskt en simmande meditation. Bara jag, vattnet och tankarna, som liksom bara flöt runt med varje simtag. En otroligt lugnande känsla.

Kände mig som ny när jag kom upp ur vattnet och dök in i badrocken. Testa gärna, simturen räcker så ingen båt behövs. Kändes dessutom som om en ängel földe med under hela simturen. Kanske en skyddsängel, som ville hålla koll så jag inte överdriver. Men för mig har simmandet många fördelar som skonsam träning, stärker kropp och själ. Det är just den rytmiska andningen och motståndet som ger en meditativ effekt och sänker faktiskt blodtrycket.

Helt magiskt tycker jag och väl värt att utnyttja under sommaren. Det är också här vid vattnet jag gärna sitter med min stora spåkula av bergkristall, precis som min farmor gjorde. Vattnets reflexer ger ljusmagi, gör att spådomen bjuder på fina bilder som svar på mina frågor, särskilt gryning och skymning.

Med ljus och kärlek